nu byter jag stuvsta mot kållered, kojektiv mot kollektiv, stor garderob mot fönster, öst mot väst, hej då stockholm, hej miljövetarliv!

 

och den som tror att magen inte pirrar sig galen, tror fel. men tänker en inte på det utan på att få säga hejdå lite till det som varit går det ju bättre

en kan åka till grönan med sina sambosar och en go krilleboy till exempel

se lite magisk Winnerbäck och skratta sig tokig åt foton, sockervadd och bergochdalbanor

 

 

 

 

 

 

sen måste det ändå bli nostalgiskt, för sen ska ändå allting ner

(att titta på buffy så länge att en somnar där framför datorn istället)

att inse att en står och fotar foton

 

 

att hitta en lo-cheese precis bredvid

 

att tillslut inse att ja,nog  är allt med

 

att dö lite för hej hej hej hejdå kojektivliv

 

Jag tog sagotrappan ut. Den använder vi ju aldrig annars.

Att inse att det kommer gå andra i den trappen snart.

 

Nog är det då dags att åka.

 

 

 

 

Det blir nog bra ska du se

jag kommer sakna kojektivet. fäller en tår och ler åt fina minnen.