jag fastnar ibland och läser i din blogg

det är min hemlighet, bläddrar mellan inlägg och försvinner i de rader som du har funderat ut

tänker ibland, tänk om du gör likadant?

tänker att världen är dum dum dum som gör det så lätt att leva distanserat

 

och så vet jag ändå alltid precis hur jag ska hitta dig

inte på riktigt, men såhär, skärm mot skärm, hej hej du

 

hej