och tog fler episka bilder

 

all lycka till er älskade älskade människor, 'lskade älskade Cecilia and Marc

Jag visste att hon ville bort

att hon skulle försvinna

men när hon bestämt sig för att platsen hon ska sprida sina vingar över

ligger evigheter bort från den plats där jag själv finns

Det är inte som en kniv. Det är inte som att krossas totalt. Mer som att skratta i gråten.

Mer som att förvandlas till en tvättsvamp och hur många fler kramar jag än får så slutar det inte komma tårar

lite som att gråta i skrattet

för samtidigt står jag där med stolt och rak rygg och hoppas att allt går bra (mer än bra)

sen blir det tomt

hela luften blir tom och möjligheten att bara svänga förbi är försvunnen

det ekar illa. Fast jag är glad är jag ledsen.

Sen tacksam. Tacksam för tiden vi tog till vara på. (och för tiden som kommer)