det ekar inte
det är tyst
jag försöker hålla mig tyst
Har man ingen röst är det svårt att prata

Har man ingen röst är det svårt att sjunga med
Har man ingen röst är det svårt att va med på kvällens uppläsning
Har man ingen röst är det svårt

Söndag Söndag Söndag. Denna återkommande söndag. Eftersom jag fick för mig flera gånger igår att det var söndag redan igår känns den här dagen lite som en bonus. Att jag somnade vid tio igår med mega huvudvärk och vaknade med halsont och hosta och ännu tyngre huvud... Usch bara usch!
Så istället för att städa och skriva och vara ambitiös och så, vet jag inte riktigt vad jag ska orka göra... Plöh. Kanske gömma mig i täcket hela dagen? Ladda inför solsidan ikväll? Åh ja det kan vara mitt mål!

Här är bilder från mina starkare dagar, typ i Fredags.


småstadslag


vänta på slag


storstadsstöt


supersöt


sista chansen


hålla balansen


födelsenattpasta cool


gryningssol.

tji på mig och att jag somnade tio igår. Nu är jag uppe igen, förvisso under spindelharpefasta men, det finns annat man kan klura med om natten istället, trust me! Nu ska jag nog plocka ordning här inne lite, typ samla in min tvätt som hänger ÖVERALLT i tvättställsbrist i tvättstugan... men sen, när jag lyssnat klart på den här låten också, sen väntar sängen!

dagens erbjudande: vill jag åka som kök till kåfalla?

Idag har vi haft textsamtal med bara två texter. Fikat och tittat på klipp om Sara Lidman. Sen fikat lite till. Under fikat hade jag lektion i rövarspråket. Dodetot vovaror kokulol. Solen skiner och gotland är vackert. I tidningen står det att det ligger is mellan ön och fastlandet - men det låter ju helt sjukt. Tänk att kunna gå hem precis som en pilgrim vandrar längs kanske santiago de compostela. Eller mer som en upptäcksresande i antarktis kanske. Hade tänkt packa nu för hur långsamt än färjan bestämmer sig för att åka tänkte jag sitta på den i morgon. Sollentuna här kommer jag!

och man vet att man inte är liten längre när ens vänner säger att de ska flytta till andra sidan jorden i kanske två år eller så

och jag håller mer än tummar för att det ska hålla
fast att hon inte kommer finnas så där nära som jag tycker att hon borde


(och det lyser hos stina så då äe det okej att vara vaken)

Oskar Linnros. Salem al Fakir. Håkan Hellström. Gustraf Norén.
Istället för att städa klart, klä på mig och skriva klart cv:t så har jag visst googlat lite på bilder. Och ja, ibland är det fint att ha något att titta på. Vill så gärna tycka om mando diaos nysläpta unplugged-skiva, men jag vet inte. Det klickar inte alls så som det brukade göra. Känns sorgligt. En bitter tröst att de fortfarande är lika snyggggga. Snygg är också Salem al fakirs och efter hans medverkande i Dom Kallar oss Artister i måndags är han tillbaka i min spotifylista igen. Och jag och Stina har fått erkänna att även Oskar Linnros har det lilla extra, speciellt i recycle-reklamen han medverkade i förra året. Ouutch!
Och Håkan passar in överallt, jämt. Precis som han är. Skönt med en blid utan en äklig cigg också. Det var allt. Hej nytvättade kläder!

Sitter och lyssnar på [ingenting]s Dina Händer Är Fulla Av Blommor och har precis skrivit något som nog kan läsas upp på måndages uppläsning i Hemse. För vi ska dit, har fått i specieluppdrag att skriva texter till en dokumentärfilm av Per Rosén. På knä heter den, men är nog inte så känd.
För drygt en timme sen sanerade Sara och jag spisen i gemensamma köket med hjälp av en muterad blandning av alla rengöringsmedel vi fick tag i samt varsin kniv. Det visade sig att den trots allt var vit ändå, spisen alltså. Och Kristofers envisa skrubbande av plåtar gav väl också resultat - efter ett tag.
Det regnade förut idag. Har saknat smattret av regndroppar, men det betyder inte att snön hunnit smälta bort för det. Är otroligt sugen att bara krypa ner och kolla på sagan om ringen, men dvd där uppe lever sitt eget liv och det gäller att man är på samma sida som den om det ska lyckas...
Igår var jag och Matilda och lekte, heum, simmade i smhallen och jag har träningsvärk i armarna. Men det är nice, då känner man att man lever. Eller va. Nu blir det nog mat av något slag. Jag är hungrig. So long!

hittar ingen ro att sätta mig ner och ta ordentliga tag i textsamtal och textuppgift eller något annat. Tvättar i och för sig, men skulle snarare behöva springa ett varv runt fårösund - problemet då är ju att jag skulle bli så trött att jag somnade när jag kom hem. Rent stastistiskt sett är det praktiskt taget ett mirakel att jag inte somnat redan. Det har hänt alla andra eftermiddagar den här veckan.
Men, om man jämför med att sitta som en pucko i morgon mot att faktiskt bara ta lite tag i mig själv, väljer jag nog det sistnämda, helst innan sverige-polen-matchen börjar. Ja, teorin funkar i huvudet i alla fall.

snart vet jag...

om min mage dödat mig i eftermiddag (nu verkar jag, ta i trä, överleva) så hade det varit dags att se mitt liv passera i revy. Nu nöjer jag mig oh så gärna med att nostalgikika lite på bilderna som av olika anledningar hamnat i min blandade fotomapp och låta dem påminna om att det funnits andra tider som kanske är helt försvunna nu, eller som helt tvärt om fortfarande lever kvar. Men annorlunda är det. Jag har förändrats en hel del. Men det långa håret har växt tillbaka. Höhö.
Och undrar ni nu varför jag sitter och babblar såhär, sluta undra och var glad att jag kunnat röra mig från sängen till datorn och klarar av att sitta upp igen. Vaktis var här också, och gav mig en extremt brandfarlig, irriterande och miljöfarlig liten spray kallad radar Raid som han rekomenderade till mina inneboende gotlandsinsekter körkmackarna (berättade jag om hur de kryllade av dem i fönsterkarmen i helgen?). Dock sa han till mig att inte spruta fören imorgon bitti, om jag ville vistas i mitt rum under natten vill säga... Och försvinner dem inte flyttar jag. Om jag inte flyttar ändå. Som Frida skulle sagt (vänta det är ju jag): Nu är det krig!

Det finns nätter man borde gå och lägga sig istället för att inbilla sig att man mår bättre av att vara uppe. Och varje gång jag tänker att jag inte är trött ljuger jag för mig själv, medan ögonen stirrar tomma in i nattpasiansen. Men musiken krånglar till det, varje ny låt som dyker upp vill jag lyssna klart på... "bara en till" liksom. Men börjar inse att det är dags. Så godnatt bloggen. Imorgon ska jag berätta om mina kikärtsbiffar. Att vara vegetarian på en helt ny nivå. Hehe. En vecka utan Ludde har gjort mig sjuuuukt rastlös, trots spring i hallen.

som Pär skulle sagt.

Sitter i fårösundsrummet igen och kan meddela att både vattenkokaren som Jenny gav mig i julklapp och sittdynorna från samma fina syster (a) fungerar prima. Här står nya böcker i hyllan och Tove har skänkt mig ett par uberfina byxor. Nejlikeapelsinerna hade inte ruttnat fast att jag nog borde slänga dem snart och det kvarlämnade ägget flyter inte, och då är det ätbart har Karin lärt mig.
Jag har en löpare på mitt bord och den är fin. Har efter ett halvår ansträngt mig länge nog för att lista ut hur man ställer klockan på micron (fem min) och tagit dagliga promenaden till bunge. Och jag skulle nog tjäna på att skriva lite på den där dialogen just nu. Men jag hakar upp mig på orden så läser nog lite Mio min mio istället och låter sängen göra sitt med rsten av sömngångaren här. Har insett att problemet med långa lov är att man får mersmak för vad man saknar. Förlåt, jag menar vilka. Och det gör lite ont i mig att nästa lov kommer bli ännu mindre familjetid, men det löser sig väl.
Och sänder en tanke till V och alla där ikring.

slumdog-millionare - tepojken och vem vill bli millionär



bert - världens bästa



invictus - morgan freeman spelar Nelson Mandela



Emma - Jane Austens roman i serieformat, säger bara svtplay nuuu!!



Sex and the City - bara för att



Patrik 1,5 - må bra film nummer ett





Tror det här lovet varit ett riktigt filmlov. Inte nog med att juletider är lite filmtider så har jag lyckats vara sjuk också och när man sitter inne hela dagen hinner man med en hel del filmer. Har hunnit se både Slumdog Milionare, titta klart på Bert-serien, Invictus, Fyra bröllop och en begravning, The Boat that Rocked, en del av BBCs Emma, Sex and the city hemma hos Sofia och igår Patrik 1,5.
Och jag vet inte varför jag rabblar upp det här. Kom bara att tänka på hur grymt mycket bra film det finns. Och för att lägga en till film till listan var pappa och jag till Kista idag för att se Cornalis-filmen. Hemma nu och helt klart nöjd. Det var inte världens bästa film, men den var ändå bra. Bra musik - såklart och en hel del glimar in i en av tidernas trubadurr och bohemernas bohem - som pappa sa - liv.
Äsch måste sluta nu - morden i midsomer på tv...!

... kan vi i alla fall säga att 'det var förra året det' när vi vaknar i morgon.
Och på det stora hela har 2010 varit ett riktigt KickAss-år, hade jag haft lite mer framförhålling hade jag suttit här och blivit nostalgisk och berättat om alla höjdpunkter och så, men ni får gosa i era egna minnen den här dagen istället och så håller vi tummarna för att 2011 blir minst lika bra.
Gott nytt år på er eller som de säger på swahili

Furaha ya Mwaka Mpya

Hade tänkt skriva något fint uppdaterande, men är helt sluuuut. Fullkomligt redo att somna och får inte för mitt rum är kaoos och jag måste i alla fall diska annars kommer jag gråta när jag vaknar i morgon typ. Men antar att jag borde skryta med att jag gjort raggmunkar - för jag har alltid undrat hur de blir om man gör själv. Men de föll på min lathet för jag orkade inte riva potatisen till de minsta bitarna.... Men helt okej blev det ändå. Och för övrigt är allt finare än finast. Hade uppläsning för skolan imorse. Sen åkte Hanna, Sara, Matilda och jag in till visby och satte upp afischer till uppläsnningen på översättarcentrum på torsdag. Ih!
Mysig dag, men som sagt,  j a g  ä r  t r ö t t ! ! !

(jag hoppas ni antecknar det här)

... känns lika abstrakt som att fira jul med fel familj. Nåja, det kan ju bli riktigt trevligt fast man inte trodde det från början. Kanske till och med bättre än vanligt. Men, lite tomt hur man än vänder och vrider på det.

ett år sedan:


kanske ha den på sig hela dagen?
det gör på ett sätt lite ont att jag inte har biljett till showen.

varför är det så svårt att skriva när man plötsligt fått tid till det?
*rättelse
varför är det så svårt att komma på vad man ska skriva när man istället för att skriva vad andra säger åt en att skriva får skriva vad som helst?