Den här sommarens motto verkar vara att inte vara hemma. Alls. Någonsin.
Det händer så mycket hela tiden. Men det är skönt. Man gör precis vad man vill.

Och det skrämmer mig lite att inte plugga i höst. Men jag tittade på var jag kom in, precis vad jag ville göra i vintras, och tänkte - aldrig i livet. Det kommer säkerligen sluta med att jag läser all den där matten i alla fall, men inte nu. inte i höst. inte i vår. För det här året, när frida skriver och karin sjunger och alla pojkar pluggar civilingenjör, ska jag kämpa hårt för en omöjlig dröm (det sitter bara i huvudet och jag är bäst). Och bara göra precis vad jag vill. Och ja, biljetterna till asien ska bokas om (för vi ska vara borta längre.)

Livet efter studenten är verkligen som att spela age of empires