och nu sprack botten på paketet innehållande makaroner
Någonstans mellan vändorna i sandlådan passade mitt rum på att stöka till sig.
riktigt ordentligt.
man kan inte vara här inne
Efter middag a lá peace and love ska jag städa upp den här röran
riktigt ordentligt.
man kan inte vara här inne
Efter middag a lá peace and love ska jag städa upp den här röran
Jag kommer bli teberoende och snart dricker jag säkert kaffet svart också
Idag har vi vandrat i grupp och köpt nätverkskapel (bara att se allas namn i spalten på spotify är numera nostalgi)
"kanslihuset" liksom huset vi bor i, och såklart bor jag i andra änden som man absolut inte ser på bilden, men ändå.
Bara nån minut fårn kanslihuset ligger Fårösunds värdshus...
Än så länge har stället inte haft öppet, men öppnar dem har fantasticfive inget annat väl än att komma hit!
och det känns mysigt att ha två minuter till en sån här utsikt
vädret är sjukt. Ena stunden sommarvarmt andra stunden såhär. Hände både igår (då bilden togs) och idag. Stövlarna är framtagna efter att ha blöttner både sandaler och converse... :(
Hej Sverige! Känns som jag varit avskuren från er i en evighet men insåg precis att det bara var två dagar sen jag faktiskt åkte hemmifrån och under sommaren varit borta grymt mycket längre. Men det händer så mycket här! Det var påriktigt längesen jag vaknade själv i ett helvitt rum och inte riktigt visste om jag vågade gå ut eller om det bästa var att stanna på rummet resten av dagen (jag gick ut faktiskt tillslut) (se alla bilder).
Det är så fint här! Det finns fina människor och idag har vi träffat lärare och fått höra infoinfoinfo om allt från sopsortering och årskort på sporthallen till kommande schema och förra årets skrivares antologi. Med mera med mera! Och det känns bra, jag trivs, det är litet här och vi är väll kanske 40 elever på skolan och inte många i byn men liksom jag tror det kan bli så bra som jag hoppas (utan att säga för mycket).
Folk kommer från hela landet (några stycken från stockholm faktiskt, igår trodde jag jag var själv och blev nästan trakaserad för stockholmsveckan...) och känner att det kan bli en härlig blandning på människor! Mycket olika åldrar men en hel del 90, 91:or.
Saknar: galjar, krukväxter, smörkniv, foton på er alla, gardinstänger, middagsinspiration, mamma, victor.
Ikväll är det cafékväll klockan 18.00, ska man ha åtit middag innan det? Kanske blir gröt ändå.
Vad vill ni veta egentligen?
Framme
Jihaaa! Gamla KA3, Fårösund, Gotland. Det spelas Lars Winnerbäck och Melissa Horn ur högtalarna och jag sitter i mitt alldeles egna rum. Kan ni tänka er? Mami och papi är i och för sig fortfarande kvar och det pillas med datorer... som vanligt. Känns som nån sjuk semester bortsett från att det bara är jag som har packning. Det är ganska fint här inne. Vita väggar som stirrar på en, men när jag kommit fram till om jag får spika i väggen eller inte ska väl det ändras på nått sätt. Ihi.
Det har varit en lång dag och usch för att åka iväg från allt och hjälp för att vara ensam men ihi för äventyr. Tog inte med några blommor så har ställt håkanskivorna i förnstret. Och det är fint. Sjukt. Fint. Sjukt.
Åt middag på den omtalade pizzerian där en gotländsk tant stod för matlagningen. Spännande.
Nu sitter vi alla och dricker te. Men de andra tänker sig att de ska åka nu. Sjukast. Sitter vid pappas dator nu, så det tar nog ett tag innan jag har internet själv. Skolan drar inte igång fören på måndag. ÅH JAG ÄR KNÄPP MEN OJ SÅ KUL JAG KOMMER HA DET (?) :D
Tack Jenny för tavlan!! När jag blir ensam ska jag sitta och titta på den med te koppen i handen invirad i min filt. Åhå. Bo ensam! Ta hand om sollentuna åt mig.
tusen kramar
Nästa gång jag öppnar den här laptopen sitter jag på Gotland. Hejdå Stockholm :)
en enda lång väg och vem vet vad som väntar bakom hörnet, en räls mot nya stationer eller det där havet av möjligheter
det finns många vägar att gå
ibland kan det vara svårt att lämna det man faktiskt har
när man inte vill riskera att rulla runt i skiten
eller lämna dem man älskar
men ibland gäller det faktiskt bara att bestämma sig
det finns alltid mycket kvar att undersöka
och även om man kan komma till staket eller murar
går även dem att klättra över
lycka till
Ny inställning till livet
"Vad kan den här dagen göra för mig"
För jag skulle kunna spendera alla mina dagar såhär
PHOTOSHOOT PÅ GAYFARM
och den här bilden säger så mycket om hur jag mår just nu.
Inte nu, kanske sen kommer jag också tycka att allt dåligt för med sig nåt gott
Ibland gör man rätt, Ibland gör man fel, lev med det
Ibland gör man rätt, Ibland gör man fel, lev med det
Och tusenhundraår senare började även Cammos högtalare spela Markus Krunegård
Ibland gör man rätt, Ibland gör man fel, lev med det
Och tusenhundraår senare började även Cammos högtalare spela Markus Krunegård
Blås upp och stick hål på mig
och blås upp och stick hål på mig igen
så får du mig ändå
för vad du än gör med mig nu
och vad du än försöker säga nu
så får du mig ändå
så får du mig ändå
för vad du än gör med mig nu
och vad du än försöker säga nu
så får du mig ändå
Jag tror jag gått och blivit bortskämd.
När jag läser i tidningen och ser på tv, hör på radio och pratar med folk får jag höra om så himla många människor som beter sig helt sjukt och om människor som behandlas så illa att det inte är klokt. Och jag vet inte men jag har blivit så lättberörd på sista tiden att jag bara blir arg och ger upp framtidshoppet då och då.
Men så sitter jag vid ett kräftskive-, middags-, eller ett fikabord eller kanske ett av dem i kyrkan och allas blickar jag möter är från personer som på riktigt är så otroligt fina, vill så väl och bara är bäst. Det finns så otroligt många underbara människor där ute. Och ni får inte glömmas bort.
Och jag tror jag gått och blivit bortskämd. Jag har två veckor på mig att packa ihop det viktigaste och träffa lite vänner och så innan jag ska flytta till ny del av Sverige och jag får inte tiden att gå ihop. Det finns så många bra, roliga, intressanta människor som jag tycker om så mycket att jag nästan glömt bort hur mycket jag gillar dem.
Det är alltså farligt att ta sig tid att träffa alla man tycker om. Livsfarligt. För snart vet jag inte var jag ska ta vägen. Ni är så underbara allihopa. Och jag känner mig bortskämd men njuter riktigt av att jag faktiskt får ha det så bra. Ser på spänning med året som kommer. Helt sjukt spänning. Och ber om ursäkt för att det är det enda mina inlägg här på bloggen handlar om. Men det är det och ni som rör sig i min hjärna just nu.
Tänk om nyheterna skulle börja handla om människor som är otroligt lyckliga. Skulle vårt samhälle se annorlunda ut då? Jag vet inte. Men jag önskar jag var bättre på att varje dag uppskatta allt det jag faktiskt har.
framtiden
Idag fick vi begrunda hur frida och victors liv skulle kunna se ut om en massa år om de skaffar barn tillsammans (om nu de kan det efter lekrundan med barnen...)
Eftersom att jag hade en uppenbarelse igår rensar jag idag mina bilder. Istället för att jobba.
Jag insåg att ett sabbatsår inte handlar om att jobba heltid 60h i veckan. Att man kanske ska ta igen sig om man pluggat sönder i tre år.
Man behöver inte gå upp sju, äta en galet nyttig frukost, träna 6gånger i veckan, lära sig spanskafranskathailändska, plugga en extra kurs i matte på nätet, ha ett heltidsjobb som man egentligen inte tycker om.
Man är inte misslyckad för att man inte har varje dag supertrippelbokad. Man är inte misslyckad om man sover till tio för att sedan äta glass till frukost och djupdyka i skönlitterära böcker och fotoalbum. Man får säga nej, jag vill inte jobba idag, jag vill fota och umgås med dem jag älskar att vara med.
Så jag ska trotsa ångesten i magen som skriker "måstemåstemåste annars är du misslyckad". Visst, jag tänker inte lägga av helt, vi vet alla att jag läser om utbildningar och jobbar lite här lite där och våndas lite över högskoleprovet och framtiden ändå, men i ett år ska jag göra mer vad jag faktiskt vill. Go with the flow. Ung bara en gång?
Har jag övertygat mig själv med den här texten?
Inte helt. ångesten lär komma om ett par timmar. Och jag lär flippa om jag har en tom ruta i min kalender. Men Gita hade en väldigt relevant poäng i sin predikan idag. Vad hindrar mig från frihet - jo, duktighetskomplex.
Jag ska bannemig lära mig att inte få panik bara för alla andra är smarta nog att kunna plugga civilingenjör. Eller fantastiska nog att alltid lyckas. Eller modiga nog för att leva efter filosofin "det löser sig." De är numera mina absoluta förebilder. Och de ska påminna mig om att om man är ärlig mot sig själv är man lycklig.
Dessutom - en bild som den här gör mig lyckligare än 27 hp fysik.
att städa ur en minneslåda kan ta en helg.
"för jag är så vansinnigt skicklig"
"sälar är det sötaste tjockisdjur jag vet"
" - Och då kommer Mio och hans trogna vän till borgen...
- och de kastar ner ringen i vulkanen"
" - och de söker upp prins...
- Charles!"
"2+2=5 för tillräckligt stora 2"
Ryggvärk. Huvudvärk. Och det är kaos i rummet.
(jag vågar misslyckas. Var inte det förraårets mantra för att överleva?)
Är det något jag är nöjd med så
I THINK THE WORLD
REALLY BOILS DOWN TO
TWO TYPES OF
REALLY BOILS DOWN TO
TWO TYPES OF
THOSE WHO SEE SHAPES IN
CLOUD FORMATION
AND THOSE WHO JUST
SEE CLOUDS.
TO FEAR LOVE IS
TO FEAR LIFE,
AND THOSE WHO FEAR
ARE ALREADY
THREE PART DEAD.
THE CREATIVE PERSON
IS BOTH MORE PRIMITIVE
AND MORE CULTIVATED,
DESTRUCTIVE
A LOT MADDER AND
A LOT SANER THAN
THE AVERAGE PERSON.
Just nu ligger mest fokus på allt jag ska hinna med innan jag åker, men, skola ska jag ju börja i där borta och det kräver lite småförberedelser det också. Det jag vill komma till är att i onsdags mittemellan tetångsköpet och bankbesöket tittade jag lite efter kollegieblock - att skriva ni vet kräver papper ibland trots att jag lämnat gymnasiet bakom mig.
Jag vet inte om Carro, Love, Daniel eller någon annan minns men efter halva matte E investerade jag i ett block från whitelines-serien. Koldioxidutsläppsnälla block med grå bakgrund och vitastreck, och jag föll kär på en gång! Det var nästan det enda jag pratade om på de där lektionerna (förutom rimord, politik och hur många barn vår lärare egntligen hade).
I Onsdags snubblade jag i alla fall över dessa magiska verk som ni ser på bilderna här uppe, det är en begränsad upplaga av illustratören Anton Grandert i sammarbete med just whitelines och jag bara ler när jag ser dem ligga här hemma och längtar sönder tills jag får plocka fram en penna och skriva i dem!
Jag vet inte om Carro, Love, Daniel eller någon annan minns men efter halva matte E investerade jag i ett block från whitelines-serien. Koldioxidutsläppsnälla block med grå bakgrund och vitastreck, och jag föll kär på en gång! Det var nästan det enda jag pratade om på de där lektionerna (förutom rimord, politik och hur många barn vår lärare egntligen hade).
I Onsdags snubblade jag i alla fall över dessa magiska verk som ni ser på bilderna här uppe, det är en begränsad upplaga av illustratören Anton Grandert i sammarbete med just whitelines och jag bara ler när jag ser dem ligga här hemma och längtar sönder tills jag får plocka fram en penna och skriva i dem!
ÅNGEST
Idag har FEM helt olika människor frågat mig vad jag ska göra i höst.
en fin dag i Stockholm
Olle kom på den fantastiska idén att vi skulle ut och fota. Stan blev vårt mål och mycket riktigt, jag tror vi såg det mesta.
Vi fick reda på vad luckan vid riksdagen gjorde, vi trollade en kedja på rätt plats, en främmande man ville se bilden jag tagit, vi gick förbi där de skulle strejka, vi gickgickgick. Min älskade kamera har seriösa problem så imorgon blir det telefonkö hos canon.
helt klart en mysig dag.
Vi fick reda på vad luckan vid riksdagen gjorde, vi trollade en kedja på rätt plats, en främmande man ville se bilden jag tagit, vi gick förbi där de skulle strejka, vi gickgickgick. Min älskade kamera har seriösa problem så imorgon blir det telefonkö hos canon.
helt klart en mysig dag.
skateboarding in BCN
Cicci är här och vi har bombat facebook med barcelonabilder och mitt i allt hittade jag en lapp jag fick av filmarkillen Mike från Österrike kvällen vi hängde med dem.
På Deras hemsida hittade vi en fin film jag skulle vilja dela med mig av... Under rubriken "Contrast Skateboard News May 2010" skrattade så vi dog.
Och glöm inte att konfaläger är det som får jorden att gå runt
två veckor på en gård ute i norrtäljes skärgård tillsammans med exakt 39 galna ungar, 10 ledare, en läger chef, en präst, lady gaga och elfred (och alla grannar).
två veckor på en gård med frukost 8.00, fruktstund, lunch 12.00, fika 15.15, middag 17.00 och kvällsfika när det passar (det är ok att ta en frukt när man vill om det behövs).
två veckor med knäppta händer och sång.
två veckor med en läcker kyckling, en stor tjock ponny men inget japan.
två veckor och oj vad det hostades och regnade och kramades och skrattades och kläddes ut och oj vad fint det kan bli bara man delar med sig lite av sig själv, bjuder lite på sig själv, vare sig det handlar om brandmän, solosång eller att bli sminkad fast men är kille.
oj vad två veckor kan gå fort ibland.
och oj vad jag kommer sakna de här två veckorna.
jag önskar jag fått mer tid till volleyboll och kramkalas...
Aldrig mera åkerö.
Alla klagomål hänvisas till någon annan
för jag är kär i mina nya, inte alls Cammoiga glasögon.
DISNEYKVÄLL
Igår kom kusin E över för en disneykväll. Sjukt mysigt. Kvällens huvudfilm var den senaste klassikern som kom ut i våras, Prinsessan och Grodan. Den med den svarta prinsessan. Som syster J kommenterade "varför kom inte den här filmen redan för 30 år sedan?" varför har små flickor världen över så fort de ska måla en prinnsessa tänkt vit, gärna blond och blåögd? Det är dags för förändring och det är sjukt vad disneyregisörerna kan påverka...
Tillbaka till filmen så älskar jag den. Där finns bra musik, komiska karaktärer, spänning och otroligt vackert tecknad. Påriktigt, se den!
Morgonen efter fortsatte vi med att kolla på Aladin och Lady och Lufsen. Fina filmer. Det är något magiskt med disney. På riktigt.
Neurotic to the bone no doubt about it
Det är spännande att vara hemma
Öronvärken är faktiskt i stortsett över. Dyker upp lite nu och då när allt händer på en gång. Så jag ser till att ta det host lugnt. Idag har jag sovit mest hela dagen. Åkt lite tåg från väsby också och börjat på en packlista till Fårösund. Den är än så länge en och en halv sida lång och består av pryyylar. Ok, jag ska alltså bo i ett 20 m^2 stort rum och ska få till en horisontellgarderob så fort som möjligt? Eller hur var det?
Ska jag ta med klarrinetten eller inte?
Vilka böcker klarar jag mig inte utan?
Ska jag ha några foton?
Scrapbooking albumet?
Vilka kommer jag hinna träffa?
Det pirrar i magen men faktiskt har jag insett att jag är otroooligt taggad också!
att tänka till
Det ska va fest, den dagen jag dör.
Blås i trumpeten och sjung i kör.
Bjud av vinet, bjud upp till dans.
Det är här det händer, ingen annan stanns.
Och när natten kommer till Er, gå ut på stan.
Ni ska känna att Ni lever, av bara fan.
Och när Ni öppnar kyrkans portar och går ut ikväll.
Höj en bägare mot himmlen så är du snäll.
Martin Stenmarck
Blås i trumpeten och sjung i kör.
Bjud av vinet, bjud upp till dans.
Det är här det händer, ingen annan stanns.
Och när natten kommer till Er, gå ut på stan.
Ni ska känna att Ni lever, av bara fan.
Och när Ni öppnar kyrkans portar och går ut ikväll.
Höj en bägare mot himmlen så är du snäll.
Martin Stenmarck
finns det något jag hatar...
...så är det att vara totalt musikalisktobegåvad. På riktigt. Trots min historia av arbetande med musik som sträcker sig från åldern 5 (det faktum att Mozart, det lilla underbarnet, komponerade egen musik vid den åldern kan gå och lägga sig) är jag totalt befriad på talang. Fiolen gick ju som den gick, och inte mycket bättre gick pianot. Det tog ett halvår att få ljud i flöjten (så att jag nu kan spela hyfsat, efter åtta års lektioner, är enbart resultat av envishet). Saxofonen gick faktiskt bra, men förmodligen mest med tanke på att det är samma grepp som på flöjten...
Mitt mål nu är att bemästra "dawn" ur pride and prejudice. Eller det är inte ett mål, det är ett måste. Jag s k a. Ta de år de tar. Men det är så enerverande att sitta och traggla samma (halva) sida gång på gång på gång när man känner vissa som skulle kunna titta på den och sen spela den perfekt. frustration på hög nivå.
Mot pianot.
Stockholms kulturfestival
"jag kan bara trolla med ord."
Marit Bergman
med en galen huvudvärk
sinusformad. eller cosformad. Jag kommer inte ihåg så mycket av vad Anders lärde mig. En blå?
hormonflippatväder
(valfritt adjektiv) Väsby (men med fin Karin)
vilsen promenad med resultat- malmskillnadsgatan
frida gav mig bakläxa
men jag vidhåller att jag är upptagen med att rensa bland alla bilder
jag tror jag dog precis
Och skulle vilja stena trevliga röster som säger bajsord de troligen måste säga.
Mina öron har börjat göra ont igen och jag har levt på ipren i en vecka för att klara av att äta utan att börja gråta.
Varje gång jag sväljer skär det till i öronen.
Men jag älskar konfalägret alldeles för mycket för att åka hem skulle vara ett alternativ.
Idag har jag min ledigadag. Idag ville jag gå till doktor och kolla upp men tydligen får jag inte komma fören jag använt revaxör tre nätter i rad och jag jar provat två nätter irad utan att det hjälpte och bajsbajsbajs för det var innan lägret utan att det gjorde nån skillnad och bajsbajsbajs för jag orkar inte mer.
Revaxörskiten är kvar på Åkerö också. Bara för att ha det lite trevlilgare och göra allt lite lättare.
Nu blir det protestgång till öppen mottagning.
Jag hade planerat att packa igen liksom men varför packa när man kan dagdrömma
En del i mig ser fram emot lägret hur mycket som helst. En del i mig skulle gilla att bara vara hemma och chilla gärnet min sista månad i sollentuna. Hostar fortfarande som... en som hostar mycket?
Jaja, jag glömde bort att jag bloggade och nu har jag en väska att packa klart... Spännade? Absolut!
Så ska jag sova också. Mys.
VI SES DEN 15:e!!
drama förra året...
