hej då västkusten!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

 

Farväl kemiplugg, farväl grannar, farväl rostiga spårvagnar. För Nu far jag och min boråsbrud österut, se upp Linköping! Se upp Larswinnerbäckland!

Hej Stina!

caroline af ugglas

 

 

i love you

Aprilsambo - vilket fint ord va

 

Härmed önskar Bjorkekärfv en blivande medboende väkommen. Nedräkningen har börjat. I krokarna kring att kemitentan är skriven flyttar hon in, min kompanjon, ostbit, tesällskap och genusvetare för att förkovra sig i b-uppsatts i sveriges just nu bästa stad.

 

Kanske kommer vi döda varandra eller så kommer döden smyga sig på sen när hon åkt igen. Den som lever får se. Hej hopp va fint!

 

when we are dancing and you're dangerously close to me. I get ideas. I get Ideas.

 

I want to hold you so much hold you so much closer than I dare do.
I want to scold you
'Cause I care more than I care to.

 

(and when you touch me with a fire in every finger
I get ideas, I get ideas.
and after we have said goodnight and still you linger
I kinda think that you get ideas too?)

 

Louis Armstrong - I get ideas

Spenderar kvällen med min livs kärlek

 

här spelas håkan hellström på stereon och här städas det glatt (här borde skrivas labbrapport).

 

gick igenom bloggen härom kvällen. läste februariinläggen och skrattade och kände med den kloka hjärna som varje år plikttroget måste sätta sig ner och skriva ett blogginlägg den fjortonde februari. säga att hon protesterar och allt det där, mot konsumption och gelehjärtan med gelatin i.

 

idag är det dags igen. och det känns som att det var mer än ett år sen som jag och L ansiktsmålade och lo-cheese satte upp hjärtan i trappen.

 

mycket har hänt, L har en liten bebbe nu för tiden med den där K hon skulle fira så fint med förra året. hoppas de firar fint idag med. för så här är det, kärleken kommer jag alltid att tro på - även om det här med alla hjärtans dag känns som amerikanskt trams som jag inte vill ska få det att kännas jobbigt att kliva upp ur sängen, det finns tillräckligt mycket med grejor som gör det jobbigt ändå.

 

eller så är det dags att vända på det. istället för att slopa eländet så är det dags att börja leva som om alla dagar var alla hjärtans dag. 356 dagar om året att visa kärlek till alla dem en tycker om. start nu.

 

Da mihi factum, dabo tibi jus

varför är du vegetarian?

 

därför

fört och främst

tittade på agenda

 

av någon anledning blir det mycket kanal två om jag slår på tv:n. om det betyder att jag håller på att förvandlas till tant eller kulturtant eller allmänt vetgirig kan vi ta i nått senare inlägg. nyss såg jag alltså på agenda, tänkte det kunde vara bra att checka upp lite vad som händer. åt min lilla middag. kollade, suckade lite. rysslands försvar, svensk ekonomi och så syrien.

 

och mitt i syrienreportaget, mitt i men vad ska man göra då?-sucken, börjar jag plötsligt gråta. Alltså inte blanka ögon utan som ett hulkmonster som attackerar innifrån börjar jag böla, grina, hulka.

och de säger inget jag inte hört förut.

 

men tårarna tar slut. likaså gör reportaget. de börjar prata om lässvårigheter i skolan istället, och det är hemskt det med, på ett annat sätt. och över syriska gränsen strömmar 5000 människor jagade iväg från sitt hemland varje dygn

och i mitt hemland fortsätter sverige demokraterna växa och jag förstår inte, förstår inte, var vi inte har plats

 

när blev sjärterummet viktigare än hjärterummet?

 

jag blir så arg av att skriva sånt här. det liksom hoppar sig i fingrarna att de nästan inte kan trycka rätt.

lägg till veckans uppmärksammande av män som näthatar kvinnor och jag är uppe och slåss, ute och springer av ilskan och krossas av vad tusan det finns för människor

 

vad kan jag göra?

 

 

om att gå på second hand , att vara singel med specifika matvanor och et varningens ord

 

 

härom helgen hittade jag en ful kokbok och slog på måfå upp en sida
tänkte att jag skulle sprida varningen!

köpte boken, såklart (det fortsätter på nästa sida)

 

 

jag mår bra

 

det är dags nu. egentligen har det redan börjat. men sånt som börjar, kan råka stanna av, det är dags att se till så det inte händer.

jag har två händer, det finns två val; att göra eller att inte göra. att sitta hemma eller att inte sitta hemma.

bara det som får kroppen att vrida på sig och lägger klumpar i magen är fel.

så just med de orden i tankarna tackar jag ja, vågar jag ta upp telefonen, titta på svt2 och somna trygg i min säng, lite om vartannat.

den där delen i mig som vill måla...

från ett runt hus

 

ni vet den där stunden när man bara har sista biten kvar hem och blir så där jättekissnödig? well, det hände idag och jag antar att det betyder att min kropp ändå på något vis börjat förstå att jag bor här.

 

annars ikväll har jag kollat på tv och tagit hand om mina öron.

och listat ut hur jag kom till tvättstugan!

och hamnat jättedjupt bak i bildarkivet...