här spelas håkan hellström på stereon och här städas det glatt (här borde skrivas labbrapport).

 

gick igenom bloggen härom kvällen. läste februariinläggen och skrattade och kände med den kloka hjärna som varje år plikttroget måste sätta sig ner och skriva ett blogginlägg den fjortonde februari. säga att hon protesterar och allt det där, mot konsumption och gelehjärtan med gelatin i.

 

idag är det dags igen. och det känns som att det var mer än ett år sen som jag och L ansiktsmålade och lo-cheese satte upp hjärtan i trappen.

 

mycket har hänt, L har en liten bebbe nu för tiden med den där K hon skulle fira så fint med förra året. hoppas de firar fint idag med. för så här är det, kärleken kommer jag alltid att tro på - även om det här med alla hjärtans dag känns som amerikanskt trams som jag inte vill ska få det att kännas jobbigt att kliva upp ur sängen, det finns tillräckligt mycket med grejor som gör det jobbigt ändå.

 

eller så är det dags att vända på det. istället för att slopa eländet så är det dags att börja leva som om alla dagar var alla hjärtans dag. 356 dagar om året att visa kärlek till alla dem en tycker om. start nu.