överraskningsfest
Min kära vän Lina och hennes Oskar ska få barn. Efter en evighetslång fbkonversation, hemlighetsmakeri, ballonger och serpentinköp senare va det äntligen dags! Baby shower!
En så bra kväll. Love, F
Ett extremt långt inlägg
Är det någon som missade att vi bytte år precis? För mig bara försvann kvällen, kom som när en tänder en raket och försvann samtidigt som raketen exploderat. Men hejhejhej 2014 får jag säga ändå. Hejdåhejdå 2013 - åh underbara 2013.
Och mest för min skull nu, tänkte jag att det är dags för en sån där, som jag pratat om med så många men inte tagit mig an mig själv på ett par år: Ett jättenlägg om året som varit. Hejhejhej. Det är ju bra att stanna upp och tänka ibland, brukar jag säga, så glöm hemtentan - här kommer Fridas årsresumé 2013.
Januari.
Året inleddes i en trädgård med barbeque och fryst skumpa i Tuross Head, Australia, tillsammans med ett helt kompani av släktingar och vänner. Och exakt på dagen ett år tillbaka satt hela familjen i en hyrbil påväg mot blue mountins 40 graders värme och naturupplevelser och jocke funderade på om han inte skulle få en himla fin bränna av att bli fastspänd på taket och åka med i farten.
Sen kom vi hem och jag tog mig mot göteborg, började kemikursen och flyttade ut från det fina kolleredskollektivet och in i en egen lägenhet. Jenny är med och inviger allt med rom och cola och spontanturer till andra lång. Fritte fyller år. Ralf kommer och hälsar på och vi går på en helt grym hives-spelning och hon är min första övernattningsgäst. Och förutom det, en massa beslut. Jag planerade för all ensamtid jag trodde jag skulle få, sa att jag skulle måla ett helt galleri, sitta i köket, dricka te ensam och skriva.
Jag skrev.
hon har
fnöskefingrar och tidningspappershår
han har
torra vedklabbar, smalben, lår
hon
tändstickefransar och tändstiftshy
han
gasolförvaring installerad i magen, helt ny
fnöskefingrar – de når inte fram
vedklabbelår – eller tjockaste stam
når inte fram, når inte fram
kunde ha brunnit men når inte fram
Februari.
Börjar bo in mig. Pluggar en massa, skriver labbrapporter och det är nu smilarna, jag och nils vänner börjar spela basket och basta på söndagarna. Var tog den traditionen vägen? År 2013 firar alla hjärtans dag med håkan hellström i stereon, en annan dag fikar jag på kafe V Ä N N E R och skaffar mig just det, vänner. Fritte får med mig till klätterlabbet och jag får veta hur riktig träningsvärk kan kännas.
Och så fyller Stina och Johan år. JAg och Ralf är där såklart.
Och så fyller Stina och Johan år. JAg och Ralf är där såklart.
Mars.
Tre viktiga saker som börjar på K:
- Klättring
- Kemitenta
- Kärastebästaste Lo-chese flyttar in
Har alltså skaffat gymkort på fysiken och klätterkort på klätterlabbet och istället för att vara svag bestämt mig för att bli starkare. Resten av tiden är jag väl typ i kemihuset och pluggar pluggar pluggar. Han den där Greven börjar prata med oss där nån dag. jag? han? på något sätt kommer vi fram till att vi ska börja klättra ihop. Det är ett bra beslut.
När tentan sen är skriven och tentafesten hållen hetsar jag ner till nils-ericsson och möter upp en favoritmänniska. Hon flyttar in.
Har alltså skaffat gymkort på fysiken och klätterkort på klätterlabbet och istället för att vara svag bestämt mig för att bli starkare. Resten av tiden är jag väl typ i kemihuset och pluggar pluggar pluggar. Han den där Greven börjar prata med oss där nån dag. jag? han? på något sätt kommer vi fram till att vi ska börja klättra ihop. Det är ett bra beslut.
När tentan sen är skriven och tentafesten hållen hetsar jag ner till nils-ericsson och möter upp en favoritmänniska. Hon flyttar in.
April.
Åker hem över påsken - träffar cammo och äter middag hemma hos peter i nya järvastaden. Firar mormors fördelsedag. Ligger hemma med mamma och myser. Har lite undermedveten och en del medveten panik.
Utblick 2013 kommer och går.
Håkan Hellsträm släpper nytt. Jag och min aprilaprilsambo dansar världens vackraste fuldans till Du Kan Gå Din Egen Väg och vi går våra vägar. Skriver kylskåpspoesi som får sitta kvar året ut, får Ted och Hanna på besök, jag smsar och klättrar och spelar basket. Dricker mer öl på andra lång och så. Jenny och jag blir bättre och bättre på att secondhanda och göteborg börjar vakna blommor slår ut på träden och J går runt och är superfacinerad.
Sen somnar Farmor in. Det är sol den dagen, sol över östra kyrkogården, när mamma ringer och berättar. Men kallt ute på saltholmen. Kallt kallt kallt.
Håkan Hellsträm släpper nytt. Jag och min aprilaprilsambo dansar världens vackraste fuldans till Du Kan Gå Din Egen Väg och vi går våra vägar. Skriver kylskåpspoesi som får sitta kvar året ut, får Ted och Hanna på besök, jag smsar och klättrar och spelar basket. Dricker mer öl på andra lång och så. Jenny och jag blir bättre och bättre på att secondhanda och göteborg börjar vakna blommor slår ut på träden och J går runt och är superfacinerad.
Sen somnar Farmor in. Det är sol den dagen, sol över östra kyrkogården, när mamma ringer och berättar. Men kallt ute på saltholmen. Kallt kallt kallt.
Maj.
I maj får jag en kyss i närheten av ullevi södra. Det är en viktig kyss, kanske den viktigaste 2013.
Och det är fullt upp. Fullt av Utblicksavslutning, exkursioner, mickemick kommr på besök, och helgen därefter kommer ett konfagäng. Annars promenerar jag runt mycket i stan, jag och C åker två på en styrochställ-cykel, jag hänger hos J, går på dönarfest, ser glesbygden på pustervik och tränger mig in på publik. Sen kommer Simon på besök, och jag skrattar mer än nånsin när vi steker våra pannkakor. Och Cammo och jag försöker planera möhippa, inspireras av dem vi ser på stan. Går på en bloodlitspelning och lunchar med Krilleboi.
Följer mästarnas mästare.
Juni.
Juni börjar med Andralångdagen med Stina, blir sen picknickfestival, volleyboll vid delsjön och klasskväll i gunilse.
Ida, Linus och jag bestämmer oss för att inviga sommaren ordentligt med en Hellströmkonsert och krockar med Lina i publikhavet och det är så extremt sjukans superbra, alla läsårets tentor är skrivna, jag är bättre än nånsin på slackline och jocke tar studenten och min födelsedag firas på hermans och debaser slussen.
Ida, Linus och jag bestämmer oss för att inviga sommaren ordentligt med en Hellströmkonsert och krockar med Lina i publikhavet och det är så extremt sjukans superbra, alla läsårets tentor är skrivna, jag är bättre än nånsin på slackline och jocke tar studenten och min födelsedag firas på hermans och debaser slussen.
Börjar sommarjobba på bostadsbolaget och blir kungen av ogräsrensning. Vi går på the hives igen, denna gång på Liseberg.
Cicci kommer till Sverige och det är bäst. Åker fram och tillbaka mellan väst och östkust. Firar midsommar med hela familjen klemetsson. Står på hersby och pratar med Cicci om att gifta sig, Carro om hennes lilla bebis och berättar själv att jag varit på dejt och blivit bajsad på av en fågel. Åker västrut och går på quiz och jobbar lite och sen är det dags:
möhippa, bröllop och ja, de sa ja.
Cicci kommer till Sverige och det är bäst. Åker fram och tillbaka mellan väst och östkust. Firar midsommar med hela familjen klemetsson. Står på hersby och pratar med Cicci om att gifta sig, Carro om hennes lilla bebis och berättar själv att jag varit på dejt och blivit bajsad på av en fågel. Åker västrut och går på quiz och jobbar lite och sen är det dags:
möhippa, bröllop och ja, de sa ja.
Juli.
I Juli är jag ute med Greven som gått och börjat heta Christian istället. Och dricker ungefär så mycket att jag frågar om han vill vara ihop med mig och ungefär så mycket att ingen av oss är hel säkra på om den andre kommer ihåg det dära. 16 juli vågar vi prata med varandra utan att vara fulla.
En annan kväll sitter Emelie och jag på berget vid masthuggskyrkan och blåser nästan bort. Vi äter falafel och jag har en nyköpt bikini i väskan och av nån anledning har den kvällen fastnat i minnet. Åker och hälsar på i kållered också, och när jag jobbar klart mina veckor på bostadsbolatet så hamnar C, F, M och jag helt plötsligt på en spontanresa till Barcelona (hur gick det till egentligen??).
I Juli är jag ute med Greven som gått och börjat heta Christian istället. Och dricker ungefär så mycket att jag frågar om han vill vara ihop med mig och ungefär så mycket att ingen av oss är hel säkra på om den andre kommer ihåg det dära. 16 juli vågar vi prata med varandra utan att vara fulla.
En annan kväll sitter Emelie och jag på berget vid masthuggskyrkan och blåser nästan bort. Vi äter falafel och jag har en nyköpt bikini i väskan och av nån anledning har den kvällen fastnat i minnet. Åker och hälsar på i kållered också, och när jag jobbar klart mina veckor på bostadsbolatet så hamnar C, F, M och jag helt plötsligt på en spontanresa till Barcelona (hur gick det till egentligen??).
När vi är hemma igen kommer Stina och Johan förbi i sin roadtrip och Ralf möter upp. Det är fint. Och på något vis, innan juli är slut så lyckas papsen och jag får till oss en seglingsvecka också.
Augusti.
Månaden börjar med funktionärsnätter inför way out west och hela dynget är upp och ner. Är med och planerar mottagning för nya nmilare och sitter samtidigt med spelscheman och föröker planera festival. Jenny får besök av Victoria och vi tre inverderar slottsskogen, har himla roligt. Lina smsar och vill hänga med oss och det är super. Det är sol när håkan spelar, stjärnklart när the knife drar igång.
Sen blir det mottagning. Tre kvällar och en massa omplanering. Det är kul. Tar grönt klätterkort. Går på Kulturkalas. Emelies födelsedag. Börjar gråta massa gånger över ingenting. Resten av tiden far jag runt och rullar tummarna, försöker vara leeedig, testar på att åka longboard, och när sen skolan börjar igen är jag taggad, rastlös och glad.
Spetember.
Fem nmilare blir geologer. Vi går in för det totalt. Lär oss otaliga mineraler och pratar om jordbävningar och ojojoj. Jenny, Lina och jag börjar hänga, börjar träna igen, börjar klättra igen. Madde skaffar kort och det är kul.
Där någon av de första helgerna åker jag med upp till Ljungkile och hälsar på när de som bor i huset faktiskt är hemma.
Där någon av de första helgerna åker jag med upp till Ljungkile och hälsar på när de som bor i huset faktiskt är hemma.
Sen flyttar Emelie från götet, det är sämst, hon är saknad fortfarande. Men innan hon åker hinner vi ha rätt kul med inflyttningsfest i Kviberg och spontanöl på kingshead och jag är kanske värdens sämsta flyttpackarhjälp, men jag får kramas lite i alla fall.
Missar bokmässan.
Höstterminen är i full gång igen och vi frågar oss om den inte har hållit på föralltid? Efter en sommar av deltidsjobb och förströelse är nyfikenheten tillbaka igen. Och plötsligt är nyheter intressat igen också. Vi debatterar, drar oss i håret över livsmedelsbranschen, vänner blir rånade och nerslagna på helgen, människor skjuts till döds i vår stad och på tv får vi se Obama komma gående på gatorna i huvudstaden.
Det pratas om invandrare från Syrien. Om arbetslöshet och om Lars Winnerbäcks nya singel. Vi slutar inte gå ut. Fast vi borde stanna inne oc plugga. Vi slutar inte gå ut.
Vi kan inte låta dom vinna.
På föreläsningen berättar geovetaren framme vid powerpointen att det finns en vulkan i usa som får gigantiska utbrott stora nog att täcka hela kontinenten med lava. Han säger att vulkanen inte haft utbrott på extremt länge, men om en ser tillbaks i historien kan en se att vulkanen i fråga får sina utbrott med extremt långe, men samtigt extremt jämna mellanrum. Forskning pekar på att ett utbrott snart kan ske.
Vad händer med välden om hela USA är täckt med lava? Skulle vi tänka annorlunda då? Skulle åtta tusen amerikaer vara lättare att ta emot än åtta tusen syrier?
Oktober.
I oktober klättrar jag min första röda led. Det är på tiden!!!!! Och sen stormar det en del och det är tråkigt att plugga igen. Totalvägrar att lära mig fossiler som uppkommit och dött ut och det blir mitt fall senare ska det visa sig.
Jenny fyller år och vi plockar nypon ute på saltholmen. Blir vald till ordförande i SG Miljö och börjar fundera på hur det gick till och vad jag kan göra av den posten. Det kommer det kommer det kommer...
Blir himla förtjust i yogapasset som går på tisdagskvällarna och planerar veckorna därefter.
Jenny fyller år och vi plockar nypon ute på saltholmen. Blir vald till ordförande i SG Miljö och börjar fundera på hur det gick till och vad jag kan göra av den posten. Det kommer det kommer det kommer...
Blir himla förtjust i yogapasset som går på tisdagskvällarna och planerar veckorna därefter.
Åker hem en helg och bara myser. Fantastic5 fikar lite. Kramar lite på Emelie. Och sen när jag kommer hem igen blir jag mött på stationen - det är det bästa som finns.
Jag har väntat på en orkan
något som kan lyfta mig högt
men jag går inte ut
jag bara hör allt dra förbi
November.
Månaden börjar förstklassigt med sittplats på Winnerbäck och en helt ledig helg. Stina och Johan är sällskapet och vi tar över stan. Går ett varv runt sjön, gör egen pizza och slår klackarna i taket. Jazzar runt med Lill Lindfors på hjärnan och får mig intreserad för årets säsong av Så Mycket Bättre som jag sedan följer slaviskt.
Börjar nya kurser. Älskar vetenskapsteorin och hatar statistiken. Har massa lugna helger. Jenny, Lina och jag går på teater och vet inte om vi ska skratta eller gråta. Testar sån där Funktionell träning - det är jobbigt.
Börjar nya kurser. Älskar vetenskapsteorin och hatar statistiken. Har massa lugna helger. Jenny, Lina och jag går på teater och vet inte om vi ska skratta eller gråta. Testar sån där Funktionell träning - det är jobbigt.
Och så får jag reda på att jag kuggat min första tenta. Funderar på att hoppa av, för det skulle va skönt. Sen säger mamma att det skulle vara dåligt av mig och påminner om att det är första gången nånsin jag ringer och säger att jag inte klarat ett prov. hehe.
December.
Nu är jag nästan runt. Klar. December är som alltid, julmånaden. Stressig, full av grejor att göra, omtenta, julklappar, hinna till jul på liseberg, lyssna varenda sekund på musikhjälpen, komma hem, fira jul. På något vis lyckas jag. Är sjuk på juldagen som vanligt och ser alldeles för mycket på film som vanligt, men det är bra ändå.
Johan och jag har en helkväll i hans nya lägenhet. Handlar julklappar med Jimpen och det känns inte alls som att det var flera månader sen vi träffades. I mellandagarna kommer C förbi och hälsar på och det är super, går alldeles för fort. Jag får åka till vårdcentralen lite, sitta i telefonkö tidigt på morgonen, men resten av tden sover jag tll 12 så ja, oroa er inte, "lovet" försvinner precis så snabbt som det alltid gör. Och ja. Där har vi det. År 2013.
Det tar slut på Bergholtz balkong med utsikt över hela sollentuna och kvällen gick fort, men det va en bra kväll också. Skönt att ha så många gamla kändisar på samma plats - jag har hunnit sakna dem. Mycket. Hade gärna stannat tiden lite, dragit ut på allt. Hade gärna gått den där promenaden till sollentuna station. Hade helst kunnat teleportera mig fram och tillbaks i tid och rum.
(kanske blir det möjligt det här året som kommer) (vet vet)
Jag steg uppför med skjutna vingar
Gör något lite smågalet. Eller helgalet. Crazy. Men packar inga crazy in the djungle-plagg. Bara linnen, shorts och bikini. Och nu sitter jag och lyssnar på Båda sidor nu med håkan hellström, den där låten som alltid får gå på när resfebern kommer smyande och så äter jag youghurt med vinbär från gården och sjunger med.
(när det här publiceras sitter jag nog på ett plan till barcelona, om den där impulsen om att hänga med nu var på riktigt)
älskade älskade människor
så kom den där dagen vi plannerat och pratat om så himla mycket
det lyckades visa sig att det var på riktigt, dom sa ja, dom gifte sig
och vi gick vid hennes sida såklart såklart
och när hon fick sin älskade man, fick jag genomföra en drömpose
och vi slog oss ner vid honörsbordet
skrattade, skålade och sjöng helan går
och tog fler episka bilder
all lycka till er älskade älskade människor, 'lskade älskade Cecilia and Marc
Jag visste att hon ville bort
att hon skulle försvinna
men när hon bestämt sig för att platsen hon ska sprida sina vingar över
ligger evigheter bort från den plats där jag själv finns
Det är inte som en kniv. Det är inte som att krossas totalt. Mer som att skratta i gråten.
Mer som att förvandlas till en tvättsvamp och hur många fler kramar jag än får så slutar det inte komma tårar
lite som att gråta i skrattet
för samtidigt står jag där med stolt och rak rygg och hoppas att allt går bra (mer än bra)
sen blir det tomt
hela luften blir tom och möjligheten att bara svänga förbi är försvunnen
det ekar illa. Fast jag är glad är jag ledsen.
Sen tacksam. Tacksam för tiden vi tog till vara på. (och för tiden som kommer)
den där dagen vi skojade, pratade om, som om det var en evighet bort
Det var i mars eller april, sådär strax efter påsk, Fjällen va med och klättrade och det va säkert första gången C hängde på också. På klätterlabbet finns, framför den gröna väggen, något som jag tror kallas en strap line uppspänd (ett sånt där ord jag mumlar fram eller helt enkelt kallar "gå på lina" för det är precis vad det är). En bred lina. Vi gick nyfikna ditåt när underarmarna börjat kännas lite väl mycket, jag med viss mått av tveksamhet. Fjällen sa att hon haft en sån på sin folkhögskola och visade att hon kunde gå lite.
Vi andra stödde oss. Höll i varandra. Vajjade med benen. Trillade. Trillade. Trillade.
Sen satte envisheten i.
- Till sommaren ska vi kunna det här! Sa jag till Fritte, eller om de va tvärtom. Till sommaren.
Idag är det sommar, sista gången jag varit där innan jag skriver läsårets sista tenta. Inte tusan klarade jag att gå hela den där sabla linan, men flera meter blev det visst, och för en som lärde sig gå vid 15 månader får väl vara stolt över det. Och för C gick det banne mig hela vägen (hela linan, hehe).
Sen gick vi hem. Då bajsade en fågel på mig, sådär som jag trodde folk bara hittade på att de kunde göra. Bajs bajs bajs. Det var en fin kväll ändå.
Blodlit släpper nytt
i Borås sitter en på en balkong, dansar en extra bra, spelar en fotboll med en pärla i toakön, leker en kurragömma på gatan när krogen stängt och får nästan sin vän inspärrad i fyllecell och så mitt i natten efter det givna fyllekäket sätter en igång och artbestämmer fiskar (eller så var det nått helt annat dom gjorde medan jag sov).
tack för en så väldigt bra kväll
det får bli såhär jag säger det: cyklen som brosh - åkte med hem, nycklen hittade ner i lådan igen
det känns inte som att det var speciellt längesen, jag vaknade bakis och dann efter en tentafest i kemi, solen sken och jag snabbstädade på alla de där ställena jag ändå inte hunnit städa på, innan jag kastade mig på buss 17 in mot stan
- skämtade via sms om att jag gått och blivit hetsig (det finns alltid en liten sanning i de roligaste skämten).
och så längst bort på nils ericsson terminalen efter att ha sprungit in i J och A, så var du där, men världens största väska och ryggsäckar gånger två och allt ni vet. ett leende och nyfärgat hår
det känns däremot som att det var HIMLA längesen som sängarna mina stod jämte varandra i megaversionen. det känns som det va längesen jag lite tafatt pekade, sa "här är toan" "här är köket dårå", som vi gick den där promenaden ner mot tjärnen och jag gick mest vilse
en månad säger vi, men så här i slutändan så blev det väl lite mer och jag tänker inte klaga en sekund över det.
en månad av gissa vad som lagats när en kommer hem, av håkan-friskis-pass, av jamenvatusanskaviätarå, fredagskvitto? torsdagskvitto? av lite skrivarinspiration. en månad av att ligga vaken lite extra länge och somna med ett stort fett leende på läpparna
och jag får väl ursäkta att jag kanske varit och klättrat lite länge, inte tvingat med dig alla gånger jag farit på galej, och för att jag inte orkade sova med bettskenan varje natt (du vet).
men lite av staden har vi sett ihop ändå, lite feministmys, lite andra lång, röda sten, en skivsignering och vegetarisk restaurang nån gång, max en annan, oftast linssoppa hemma och någon att krama sönder i kylan medan bussen inte ville komma
och buffy och skavlan och upp till kamp.
sol genom fönstret
idiothumor
och tusen nya smeknamn
välkommen tillbaka Lö-Chäs, när du än vill, det har varit himla fint att ha dig här
Aprilsambo - vilket fint ord va
Härmed önskar Bjorkekärfv en blivande medboende väkommen. Nedräkningen har börjat. I krokarna kring att kemitentan är skriven flyttar hon in, min kompanjon, ostbit, tesällskap och genusvetare för att förkovra sig i b-uppsatts i sveriges just nu bästa stad.
Kanske kommer vi döda varandra eller så kommer döden smyga sig på sen när hon åkt igen. Den som lever får se. Hej hopp va fint!
allt detta + kattabstinens, oväntat
tiden går fort igen.
den springer i den där takten jag aldrig kommer upp i, mellanskillnad ligger mellan mig och pendeltågen, så mycket jag missar dem så mycket är tiden före
tänk va. det är januari igen. januari.
jag har bytt hem.
har just nu en helt tokig stor massa säng i min lägenhet. jag har en lägenhet. jag bor i ett hem där bara jag bor.
det är lite spännande. det är något jag brukade knäppa händerna och be om där i september
sen föll jag för kollektivcharmen
jag vet att jag många många många gånger fantiserat om den dagen jag ska inreda min egen lägenhet
min egen
här sitter jag nu, trött som ett lik och lyssnar på musik
minns en tågresa i höstas då sandra hoppade på i herrljunga och vi fantiserade om att: tänk om i vår, om vi får, flytta in i något eget
va gött allt skulle va, va enkelt, va fritt
bjuda hem vem som helst! sa jag och tänkte på honom
tiden går fort. trillar fram i samma takt som alla uppgifter i kemi jag inte tar mig tid att räkna
jag går på the hives istället, jag firar födelsedagar och dansar disco på jazzklubb
åker sista tåget hem, en sista gång,
och mitt humör är en himla bergochdalbana och jag börjar tro att jenny kanske hade en poäng när hon sa att jag va manodeprisiv, om de nu va de hon sa, där i australien
jag har varit i australien
jag har varit inne på ikeas hemsida
jag har träffat gaddens förtagsansvariga
jag har sett les miserable på bio och smsat en väldig massa
jag gråter ganska ofta, som till bio, som till kärleksfulla sms, som av trötthet
och jag skrattar, högt och ganska fult, men på riktigt
jag har ganska mycket skin på näsan (smörjde in mig ordentligt) och är lite av en gås - men ibland hugger det. ibland är de bra att det hugger, så ja kan bli sur istället för att rycka på axlarna
dansa och låtsas att någon annan tycker om en ett tag, dansa och helt enkelt tycka om att dansa
skickar lappar
vi promenerar runt i staden som är så mycket mer din än min, går i trädalléer där löven ändrar färg, du pekar och berättar och jag lyssnar väl som ett litet barn, vi går i cirklar. vi går förbi centralstation minst fem gånger, går över parkeringar och sneddar över avenyn. hamnar nere vid göta älv
en bänk utan ryggstöd hittar oss, och där sitter jag bra, sitter vid den tysta stora vägen, den blanka älven, thåström, club 8 & dig.
och vi pratar inte om det som mod, utan som besegrad nervositet och pinsamhet. vi sitter kvar.
sitter kvar men så här i efterhand är det här jag tar steg
Malta med familjen
Vi kanske inte är så fotogeniska någon av oss, men...
... vi vet hur man badar i fint vatten
... vi vet hur man åker hop-on-hopp-off buss
... vi vet hur man dyker
... vi vet hur man svettas
... vi vet hur man åker båt.
Världens bästa resesällskap!
lite av det som varit ledighet
mamma steker något i köket, kom hit lite spontant efter dagens fotoäventyr. har precis bokat tågbiljetter till nyköpingsstaden och är hopptossig i magen. har kramat ted och hanna farväl och karin välkommen hem. har skålat lite med emma, linus och kalle. dansat till pulp fiktion låten. legat däckad under ett täcke en hel dag.
går nu baklänges i tiden.
såg klart säsong två (vilken? ah buffy såklart) for på segeltur med systeryster och lättövertalad far. brände magen och fick sol på huden, badade, skrattade, återupplevde skräcken att sitta längst fram i båten i vågen, den stora. åhåhhåå. fia med knuff i miniformat i mörkret.
det var den där festivalen också. den med fui och shoo. tältliv och musik. med mullvader och kycklingar. varmt och kallt. längst fram och längst bak. pannkakor och smålandsrulle. kupolen och toakö. tomtar och prins ali.
den där festivalen när jag kände någon på varje camp. utspritt, nååja. det var ghana och husvagn och dusch i hink. det var "var är johan?" "han ligger nog och sovet mitt i tältet" "ey, han ligger och sover mitt i tältet!"
känsloprat och att stå så där väldigt nära herr krunegård. godis och annat gott.
nu är maten snart klar. jag har lyckats bränna mina vegobiffar och majskolvarna har tagit deras plats. lite söndagsmiddag. har jag nämnt att datorn min är stendöd? samtliga bilder uteblir därefter. tyvärr. stackars lilla datorsjäl.
MOT FREDEN, MOT KÄRLEKEN
Tömmer kylskåpet. Om en kvart ska jag vara ute ur huset bestämde jag. Mums och farväl! Hejdå skön säng, pendeltåg och stuvstahus, nu far jag på galenskaper. Hejdå spotify, hej livemusik! Hej långa nätter, lera, och band om armen.
teambuilding: höghöjdsbana
vi sitter fem i bilen. så trångt det kan bli utan att det är olagligt och jag har platsen i mitten med mina plötsligt rätt långa ben inkrånglade på något vis. solen skiner. och vi svänger vendela och marcos genom hela stan. eller så var tanken, kanske blev det mest ditåt! här! nu! det ligger en gitarr i baksätet och vi har träningskläder på. skrattar hela vägen, minns inte riktigt åt vad. broöppning, kanske?
en säkerhetsinstruktion och ett väntande senare:
att stå tio-tolv meter upp i luften på en smal vajer och inse att benen skakar så mycket att om jag släpper ringarna jag håller i nu kommer jag falla, falla, falla och då ta en djupt andetag och klänga sig fast i livlinan och på något vis nå nästa ring.
att stå på en plattform och behöva hoppa fritt för att komma till nästa.
att titta arton meter upp och tänka, nästan gång, då banne mig.
sen grillar vi hamburgare. det vet jag hur man gör. låter andra ta initiativen. och det blir kalltkalltkallt och pirret i magen har hunnit lägga sig. grillkol är bra när det ska grillas. likaså grillgaller.
vi tar bilen hem. skrattar lika mycket. pratar västa läger nånsin och bästa bästa bästa. och kläderna luktar rök och lungorna är fyllda med så mycket luft att jag fortfarande idag, känner av att jag varit ute.
Tack och hej, vi ses om en vecka, kära ni.
det här med google
Idag ska jag, Cammo och alla andra lättlurade små konfaledare iväg på teambuilding a la höghöjdsbana och jag har väl tänkt att å de där låter väl skoj - undrar nu mest varför i hela världen jag googlade det. Herregud. Tack och hej för mig. Jag lärde mig gå när jag var ett och ett halvt ffs! Min balans var dålig från starten, ska jag bara hänga där i ett rep då eller?
Mmm. Lyssnar lite på Time of my life innan C kommer och hämtar upp mig. Eller Magnetic fields. Galet så sjukans underbart bra konserten var igår. Mitt hjärta har dragit på sig träningsvärk efter hur det bultade igår. Så himla himla himla himla bäst.
jeg elsker er
Den här helgen fick vi besök i kojektivet. så mycket besök att det ekar här inne nu bland alla sovsäckar, luftmadrasser och utplacerade glas för det känns så... tomt.
Skrivarna var här (nåja, inte alla, men nästan) och det var så fint, så fint. Och nu är jag så trött, så trött så som en lätt blir den där dagen efter. Men sitter här med ett leende på läpparna och tänker att det är något helt magiskt med er allihopa och att jag tycker om er så otroligt mycket. Och det gör ingenting att nacken gör ont, magen klagar och huvudet somnar för bara jag tänker lite på er så blir allt bra. Himmel om jobbhelger försvann lika fort som denna... Himmel om jag visste när jag fick träffa er igen. Himmel vad ni är bäst.
IDAG IDAG IDAG
Om tio timmar sitter jag på en buss till allkäraste Stina, larswinnerbäckland och längtan! Linköping här kommer jag! Bäst, bäst, bäst!
Tänkte bara ni ville veta. Sov gott så länge.
Midnattshälsningar från huddinge
Kväll i vårt kära kojektiv
ännu en dag är slut
alla ljus har blåsits ut
inget mera kitteltjiv
osannolikheter
idag har jag varit och kollar på hus!
imorgon sitter jag hemma hos Ralf och Andreas!
om en vecka kan vi flytta in!!
klarspråk:
- JAG SKA TILL BORÅS I HELGEN.
- JAG SKA FAKTISKT PÅ RIKTIGT FLYTTA.
och idag är det bara en månad kvar till julafton!
och jag har fortfarande spotify unlimited. som en bonus. hihihi.
varför åka på helgläger?
åååh. mest för att själen blir lite helare och leendet lite ärligare. för skrattet där gråten är okej. för leken där inget är dömmande allvar och för allvaret som vågar vara allvarligt. för skämten som bara är skämt och för orden som är långt så mycket mer än bara ord. för er, för oss, för just den här helgen var just precis där jag skulle vara.
till just er, alla ni som var där, tack, tack, tack.
för som man säger, tillsammans är man mindre ensam.
