vi promenerar runt i staden som är så mycket mer din än min, går i trädalléer där löven ändrar färg, du pekar och berättar och jag lyssnar väl som ett litet barn, vi går i cirklar. vi går förbi centralstation minst fem gånger, går över parkeringar och sneddar över avenyn. hamnar nere vid göta älv

en bänk utan ryggstöd hittar oss, och där sitter jag bra, sitter vid den tysta stora vägen, den blanka älven, thåström, club 8 & dig.

och vi pratar inte om det som mod, utan som besegrad nervositet och pinsamhet. vi sitter kvar.

sitter kvar men så här i efterhand är det här jag tar steg