nu ska jag packa om

och de senaste två veckorna har givit mig så mycket. Jag är starkare psykiskt och fysiskt. Har lärt mig så otroligt mycket om mig själv och mina begränsningar. Och det är sant. Det sitter bara i huvudet.  Jag kan göra vad som helst

(confidence is a choice. I am legend)

Jag har världens bästa pappa. Tack Pappa. Tack! Han har räddat mitt liv och sett till så jag kunde logga in på csn innan den 30:e. Nu hoppas vi bara att ja får studiemedel så jag går runt. Och att han hittar trangiaköket. Mmmhmhmmm. Jag ska på festival!!!

Kent – Skisser för sommaren

När inget annat funkar funkar Kent.
Skulle kunna bli mitt nya ordspråk.
Jag gillar den här låten
det är första gången jag hör den
fast den låter lite som om jag redan hört den
måste lyssna lite på texten kanske

I natt har jag halsat en flaska panik. Jag dör. Vet inte var jag ska börja. Det är för mycket. Var ska jag ta vägen? Får jag fly från allt? Ja vet, jag åker till PL och hoppas att allt löser sig!!!!

Fick precis besök av Karin Sproge som kilade förbi med en fin födelsedagspresent och lite skvaller. Äntlligen är solen här och poolen är öppen. Men nu har hon gått och jag är fast inne i mitt rum igen. Ska ringa Sofia. Ska bara vara borta i fyra dagar, men alltså, det är alltid svårt att veta vad man ska ha med sig. Är klänning ett måste på midsommar? Måste klänningen vara blommig? Haha. BIKINI, känns som prio ett och tågbiljetten så jag kommer hem. Så grymt taggad!! Sol, bad varma klippor och och och... känner att det kan bli bra!

Bilden är till Jacob för att vi gick hem innan soluppgången igår men såhär såg den ut förra onsdagsnatten i alla fall. Egentligen är det inte så stor skillnad på soluppgång och solnedgång... Fast på ett sett är de ju helt motsatta.
Sommarnätter med vännerna kan vara det bästa som finns.

Och liksom mitt i allt fanns en av världens bästa killar och tittar ni noga syns han på bilden här.

Något jag trodde jag skulle få tid till som arbetslös var lugnet. Vila. Lediga dagar. Frid och fröjd. Men tji fick jag. Fullt upp dagarna i ända och fullt ös medvetslös var jag än går. Fast det är synd att klaga för det är ju så kul! Nu är i alla fall hemresan från marsstrand även den bokad. På onsdag åker vi (läs Sofia, Ebba och Frida). Åh, västkusten snart är jag där!

Låten All Day Love går på repeat här hemma. Den har inte dykt upp på Spotify än men ICA delar ut den gratis och jag tycker absolut du borde la chansen att ladda hem den (klicka på bilden)! Åh så bra den är!

HEHUM. HITTADE ETT KVITTO FRÅN ICA SOM SÄGER ATT JAG ÄR SKYLLDIG 12.90:-. KANSKE INTE SÅ GRATIS SOM DE SA.

Idag önskar vi lycka till till vår kronprinsessa och hennes Daniel. Och som Salem påpekade när han blev intervjuvad i svt igår, det finns en del av det här gigantiska bröllopet som vi vanliga inte kan ta del av. För Daniel skulle Victoria vara en prinsessa oavsett vem hennes pappa var och nu kommer de finnas där för varandra, alltid. Man får säga vad man vill om monarki men jag tror på kärleken. Jag smälter helt enkelt. Stort grattis!!

Det här är lite sjukt. Har haft världens mest random msnkonversation och mår så bra. Hade egentligen tusen fina erbjudanden till ikväll men kom inte längre till duschen och sen till tvsoffan med Jenny och mamma där svt visade konserthusets kärlekskonsert till Victoria och Daniel. Och sen satte jag mig vid datorn. Hade glömt hur sjukt roligt msn kan vara ibland. Har nästan planerat ett helt bröllop. Blivit bjuden till irland... Allt helt förbjudet såklart. Men precis vad jag behövde.
Är det fel att stanna inne en fredagkväll om det får en att må såhär bra? Är det tragiskt?

Nej, jag tror inte det!
Och nu mera är Johan i Sverige!!!!

Niclas Jansson tipsar. Carolina Wallin Pérez heter hon, och hon har en skiva med kentcovers, så mycket mer vet jag inte. Men åh så vackert!



Känner spontant att jag kan överleva var som helst bara jag har spotify. Ensam eller med folk spelar nästan ingen roll...

ja. nu känns det bättre. :)

Vet ni något fantastiskt? Jag vet.
Vet ni vad jag vet?
Det är sjukt kul att spela slagverk!

Idag samlades alla konfaledare (som råkade vara hemma) i kummelby för att lära oss spela på kongas, tamburiner, shakes (även ägg och äpplen) och cajones! Helt sjukt kul. Jag var som ett litet barn på julafton, av någon anledning, kom dit med noll förväntningar och kom hem med en ny hobby - typ. Har tyvärr ingen liten fyrkantig box hemma. Men cajon är mitt nya favorit instrument! Lätt nått ni borde prova. Åh, vad glad jag blev!

Och nu är jag trött. Det tar energi att gå upp tidigt efter att ha lagt sig sent och sen sitta och slå hela dagen. Haha. Men något kul händer ikväll också. Tre erbjudanden. Dålig på att välja. Eller jag vet vilket jag skulle välja om det skulle bli... Hm... Först och främst behöver jag duscha.

Idag ska ja se Salem al Fakir hihihihi som ett barn på julafton. Har längtat efter det sen I'm so Happy - låten för första gången spelades i vardagsrummet i vintras. Åååh. Förväntningarna är på topp, sällskapet är bäst, missar jag det här kommer jag börja gråta. Skit i om han har blivit mainstream, han är Salem!!

Kom till Skeppsbrokajen och dansa med oss (eller kika in Moto Boy i kungsan som spelar samtidigt!!)

Men nu är den inställd! Vad är det här!? Markus Krunegård, på min födelsedag, men nej, nej. Victor muntrar upp med obligatorisk närvaro när han spelar på PL och Carro påminner om Salem al Fakir på Torsdag. Och jag är ganska nöjd. Åker in till stan och umgås med fint folk ändå. Tjiho, jag är nitton!!

Så sitter jag här igen och vet att hela bloggens öde ligger på mina axlar (nåja). Cammo är borta i bergslagen och jag hoppas hon lever livet. Det senaste jag hörde ifrån henne var att hon satt på samma donken som Salem al Fakir så, jag menar, hon lär kunna leva på det resten av tiden, om inte annat. GAAAH.
Men tycker trots att det bara gått två dagar att det nog är dags för henne att komma hem snart (och appropå att komma hem så är Olle tillbaka från Japan!! Och därför får han äran att va med på bild, heheh).
Och nu smsade Cammo så det jag skrev innan om det senaste jag hörde ifrån henne, är inte riktigt sant. Knäppt inlägg. Sov gott!

Life is nice. Idag var kusin Elin och jag på stan och även om jag planerat att inte köpa något så kom jag hem med en liten trofe. Ni skulle inte ens kunna gissa vad jag köpt, så ofridigt är det... låter det. En leopardfärgad långklänning. Hör Andreas röst i huvudet som berättar om en artikel hon läst om att varje kvinna någon gång i sitt liv äger något leopardmönstrat och minns hur vi rynkade på näsan och lovade högtidligt att bryta den trenden. Då var jag 15.
Han inte ens fylla 19 innan jag är en i leopardgänget. Men fy vad den är cool!!

"Går och drömmer om dig ibland
ja, jag går och drömmer att du var här"


En gammal Lars Winnerbäck dänga, något jag pratade om igår vid det här tiden.

Det här känns inte bra. Vill bara bläddra förbi varenda låt som kommer upp på spotify och tänker bara "bläblä inte den gamla" och egentligen hör de alla hemma i den nya "papperskorg-listan" som Gåsen tipsade om (en lista för alla låtar man förut älskat men tröttnat på). I kombination med detta har jag samtidigt tröttnat på hela min garderob, eller nåja, min partygarderob. Jag har inget att klä upp mig i. Och det är jobbigt när man taggar inför utgång med snyggsnygga tjejer.
Nä, jag tror det blir dusch och kent som får lösa det här. För även om kent är lite depp så kanske vi är på samma nivå ikväll? Ont i magen har jag också.

Äsch! Nu är jag sen igen! Hasta luego amigos!

Glee Cast – Halo / Walking On Sunshine (Glee Cast Version)


Jag städar och packar till denna låt. Eller mer, dansar runt  rummet. Och mimar. precis som man ska en dag som denna

Tusen tankar

tusen bilder

på tusentals människor

och någon av dem

har fångat ditt hjärta

 

och jag vet inte

om det var

när solen gick ned

eller då den gick upp

som det gick upp för mig

att du fortfarande är du

 

och jag önskar jag visste

hur jag egentligen vill ha det

så jag skulle kunna säga rakt till dig

ja eller nej

men hur fel är det

att bara veta att

något

det är något jag vill

 

Tusen frågor

tusen svar

men de vill inte para ihop sig

så jag förstår

det bara snurrar i mitt huvud

och någonstans i

den vänstra utkanten i hjärnbalken

dansar du ensam med egna

drömmar

 

 

1. Se till att lida av sömnbrist (vilket innebär sena nätter, tidiga dagar, fullbokat schema)
2. Se till att det regnar. Det må vara mysigt ute men inne är det obehagligt kvavt. Se punkt 7 för djupare förståelse
3. Se till att det inte finns något gott bröd hemma
4. Se till att du behöver åka till vårdcentralen för vaccination 8 på morgonen
5. Se till att alla Sollentunas kommunalarbetare också ska vaccinerats
6. Se till att alla barn är rädda för sprutor
7. Se till att få ståplats i väntrummet för att stå där i femtiotre minuter
8. Se till att vaccinet a) är jättedyrt 2) gör obehagligt ont
9. Se till att må illa och ha huvudvärd

 

Följer du alla dessa nio steg kommer du garanteras en lång startsträcka på en annars bra fredag

 

Jag sitter här och beundrar och äcklas av kungskobrors beteenden

Det var en hona som hittade en hane. Och de var tillsammans i två veckor och parade sig. Efter den tiden kommer en annan hane. Med bara en sak i huvudet. Sex. Han jagar bort den andra hanen för att han är större. Och han vill para sig. Men hon är redan dräktig. Så han börjar bita henne. Försöker döda henne. Han är starkare. Blodet rinner, och hon är fast mellan hans tänder. Han sliter. Utnyttjar sin fysiska överlägsenhet. Hon ger inte upp. Efter en halvtimme samlar hon alla sina krafter. Och hon börjar snurra. En sista kamp för frihet. Hon vill dö fri.

Men han släpper inte. Och hon dör mellan hans tänder. Men det räcker inte för honom. Han är inte nöjd.  Han börjar ÄTA upp henne.  Men hon är för stor. Så efter att ha ätit huvudet och en bit in på kroppen börjar han att spotta ut den livlösa kroppen. Lämnar henne och de befruktade äggen åt asätarna.



Någonstans känner jag igen den här typen av respektlöst beteende?

"Sedan han var liten har han ofta fantiserat om framtiden,
vad som ska hända honom, vad han gör om exempelvis två
månader, två år. Ofta blir det som han föreställt sig. De
skulle på semester till farmor, och dagarna där hos farmor
blev som han föreställt sig dem. För ett barn är da-
garna ganska lika varandra. Men tyst för sig själv har han
alltid tänkt att dagen kommer då någonting händer. Något som
förändrar allt.
Nu kanske det är dags, tänker han. Nu är han där. Det är
första gången han inte vet vad som kommer att hända."

Av Bjorn Sortland.

Nu ska jag läsa vidare.

jag hittade något spännande ihopklistringsprogram på datorn.

Att om ett par år

Efter du varit på Gotland
(och vem vet var jag hamnat)
Så kommer jag finnas kvar.
Precis som minnena av alla sommarnätter.


För det enda riktiga som spelade någon roll
Av hela tvåan
var alla galna timmar i M9 tillsammans med dig

och hela trean.
ja, du förstår nog.


bara så du vet

 

 

 

Är lite skeptiskt inställd till min mobil just nu. Den är ju lila men... ringsignalen har slutat låta. Eller alltså det är något puckat med högtalarna så de spelar bara musik när de känner för det. Idag hade jag tänkte börja fixa tillbaka mitt dygn lite, för det tycker jag är trevligt, men nej, det är svårt att väckas av en TYST väckarklocka.
Svarar jag inte när ni ringer beror det troligen på detta. Men jag gillar min mobil! Orkar inte att den ska hålla på och bli knäpp...

Nu sitter jag i alla fall här, vaken. Klockan är 11:58 och börjar närma mig en ny ångestfas i den här efter-studenten-tiden. Vad håller jag på med?? Varför ska jag lämna hela mitt liv??? Varför Gotland när jag kan åka vart jag vill i hela världen?? Tänk om det bara är massa freaks och gamla tanter som går där och jag kommer vantrivas och förruttna medan alla mina gamla vänner hittar roligare folk att umgås med och tillslut när jag kommer tillbaka vill ingen ta emot mig för blää..... Och sen allt jag vill göra innan. Det känns som om inget spelar så stor roll för jag ska ändå till Gotland. Så nu ska jag göra allt jag aldrig gjort? Kanske i alla fall.

Urk. Men idag ska jag i alla fall på studentmottagning hos min syssling Johan och träffa alla släktingar en gång till... Trevligt. Och igår följde Madde med mig till Panduro och nu ska jag bara beställa foton så kan jag börja scrapbooka!
Tid är det bästa som finns! Och så har jag ju en huligantuta i fall det skulle bli lite tyst.

Cammo berättar visdomsord för mig och jag tar tacksamt emot

Nu säger jag det igen, det är sista gången jag kommer spela i Sollentunes!
Om två timmar (15.00) spelar sollentunas mest awesome orkester i Edsbergsparken. Jag har övat lite. Ska snart ta mig iväg. Vet du inte vad du ska göra av nationaldagen? Kom och titta vettja!

Igår på gubbskivan krockade Karin, Cicci och jag med Hoggan. Jag vet inte vad det var som fick igång oss men helt plötsligt stod vi och pratade om allt sjukt vi gjorde i ettan. Skrev Bulle i varandras nackar, kladdade i svenskablocket, drömde om kemilärare, och fick våra huvuden inklistrade på små djur. Gjorde levande pyramider på skolgården och gick till badberget på hålet och badade innan franska prov.
Det är läskigt hur längesen det känns. Hur annorlunda allt är. Hur annorlunda jag var. Som vanligt trodde jag jag var stor, men som vanligt tycker jag nu när jag är äldre att jag var liten.
Jag blev riktigt kär också. I ettan. Och hittade riktigt bra vänner. Bakade riktigt mycket. Började fira Fridas jul och skakade hand med både grabbarna i Mando Diao och Håkan Hellström. Köpte mitt första gymkort och började springa ordentligt. Blev av med tandställningen. Och varje morgon åkte jag buss med Simon.
År 2008. Året när Björn Gustafsson var vår gud och allra mest älskad av Ida. Och fanns det ett youtubeklipp som vi inte sett.
Jag undrar om det hade fortsatt i den här stilen om K aldrig åkt till Frankrike? Det frågade vi oss igår kväll också. Vem vet vad som hänt.

Sen kom tvåan. Karin försvann som sagt. Och började gråta varje gång det låg ett brev från henne i brevlådan. Men det sjukaste är att det första jag tänker på när någon nämner tvåan är matte CD. Kursen då Bratel blev Skorpan och Cammo blev mer än den roliga tjejen från kyrkan och vi började äta lunch tillsammans och sen snabbt var hon en av oss. Vi fick Johan och Cicci att gå Alpha och lärde känna Moa och Sara. Jag hade precis träffat Benjamin och vi levde det klassiska parlivet och det var så fint. Att ödsla dagar sjungande vid ett piano har aldrig varit så magiskt som vi hade det. Sprang runt på en hel massa udda spelningar med honom. Drömde om nått större men var fast i skolan. Läste världen underbaraste bild 150 p med Monica, läraren som fortfarande står för hatkärlek. Har aldrig lärt mig så mycket som jag gjorde då (och att måla är jag).
Jag höll tal på svenska C om varför man skulle vara vegetarian och övertalade mig själv.
Tvåan var ett mognadsår. Vad nu det betyder. Jag växte inte en enda centimeter på längden med flera decimeter i trygghet och självkänsla. Alltid fullt upp men jag minns inte riktigt vad jag hade för mig. Minns fysiken med N. Och all ångest. Minns våra underbara luncher som alltid slutade med att någon började gegga i maten. Minns kittelfjäll och utöresan. Minns att vi cyklade och sjöng Johnny Cash i en uppförsbacke och jag kände mig lycklig.

Och nu är också trean slut. Trean är över. Trean med NT-show och jag stod på scenen och blev erbjuden att få dansa längst fram - för mitt leende. Trean med fysik B och världens tjockaste fysikpärm och jag gick helt ärligt på varenda lektion. Trean med Litterär gestalting, kursen som förändrat mitt liv. Inte bara lärde jag känna Emelie utan också fick jag en spark i baken och mod att våga söka skrivarlinje (jag hade aldrig gjort det om det inte vore för den kursen) och nu ska jag till Gotland. Trean när Johan och Olle lämnade oss för världen långt borta och Karin kom hem igen och hösten som jag slutade prata med N och gjorde slut med B och börjde passa lilla A.
Vad är det som gör oss till de vi är? Vad i mig gör mig till Frida?
Trean med en massa skivor och sena nätter. Onödiga bråk och många långa telefonsamtal. Jenny åkte till australien och vi blev en familj på fyra. Och sen kom hon hem igen. Har hunnit med att ränna på en hel del spelningar med osignade band också. Och missat e hel del bussar. Det finns så galet mycket galet jag gjort i år, både för första och för sista gången!

"Det är sista gången vi gör det här" har varit min standardfras senaste veckan och jag vet att i alla fall Cammo är lite trött på det där tjatet. Men nu är allt över och det är sista gången jag kommer kunna säga att jag gör något för sista gången (relaterat till rudbeck i alla fall, mer än så kan jag inte lova). Och jag är både glad och ledsen att det är så. Jätteglad men kommer sakna Rudbeck för Rudbeck har varit mitt hem...
Jaja, lovade Love ett långt inlägg igår på fyllan och nu är det här. Tur för er att det är frivilligt hur mycket man ska läsa. Tre år är hur som helst en lång tid men med facit (och betyg) i hand är jag otroligt nöjd att jag valde Rudbeck trots att jag kunde komma in i stort sett vart som helst. Absolut ingen bortslösad tid.
Nörden i Frida säger tack och hej. Kanske möts vi på pendeltåget?

Fy vad kul jag hade igår! Helt sjukt. Typ otroligt. Jag förstår inte. Men bloggen, bakom skärmen sitter en tjej som inte längre går i gymnasiet. Sjuk dag. Vet inte var jag ska börja. Men loggade nyss in på FB och såg att Jenny Nordbäck lagt upp bilder från när vi var på flaket. Tog nästan inga bilder själv för det kändes så mycket bättre att bara vara och leva i nuet. Hihi. Något jag lärt mig på de här åren. Jag och kameran hade ett förhållande när jag började gymnasiet... Aja, whateva. Jag har blåa svullna fötter så lär inte komma så längt idag. Dessutom har jag min sista konsert med sollentunes i edsbergsparken imorgon. Ska lära mig Under Blågulfana... Tredje gångn gillt (om det inte är fjärde). AH VAD JAG ÄR BRA!!

Kände för att berätta det för er.
Dessutom är jag världens blödigaste.
Började nästan gråta när alla flak körde förbi mig inne vid plattan och sen började jag skratta istället.
Sjukt.
Men vem bryr sig?

Jag ska ta studenten!!

Jag haspar ur mig fina svar i krissituationer.
Saker och ting verkar vilja verka emot mig.
Jag är trött och lite hungrig.

gaah!!

varför ska allt krångla ikväll för?



klicka på bilden...

Salem Al Fakir – I'm So Happy



i köket. powerpuffpower. Och denna fantastiska sång