När jag har ångest städar jag. Och idag har jag ångest. Ska bli uppringd av Gotlands Folkhögskola som vill telefonintervjuva mig och jag tror jag gått på nålar hela dagen. Var tvungen att ställa klockan redan åtta fast att jag hade sovmorgon, bara så jag inte skulle låta nyvaken när de ringde. Nu är klockan halv fem och de har fortfarande inte hört av sig.

Jag har provat allt för att få mig lugn, allt från låssas som ingenting, till att bli sur över något jag egentligen inte skulle blivit så sur över, till att se på sex and the city, småätit... Jag har satt på mig hängselbyxor så jag inte ska lägga ifrån mig mobilen på brund av fickbrist.

Tills jag kom på att storstädning var enda lösningen. Så med spotify på högsta volym (nej inte så hög att jag inte hör om telefonen ringer) så har jag plockat, röjt och fixat. Än så länge en hel del kvar.

Men den stora frågan som rör sig i mitt huvud är, borde man förbereda sig på vad man ska svara? Och vad säger jag när de där samtalet äntligen kommer?

Jag är ledsen men det här är nästan bara äckligt...!