ibland önskar jag att det fanns fler ord, och att man kunde använda dem, inte på ett sånt där klyshigt sätt, utan på ett äkta sätt, till att sätta ord på allt som händer. Men nej, dem dyker inte upp och fast är jag med samma gamla vanliga "hej" "hejdå" "tycker om" "lite förtjust" "förvirrad" och de betyder samma sak som alltid.
ibland önskar jag att jag var en pratkvarn, som det bara bubblade ord ur så fort det passade. Men jag är och förbli en tänkkvarn istället. Tänker så mycket att tankarna liksom slår knut på sig själva och saker och ting blir inte riktigt som jag tänkt för jag tänkt för långt, för skruvat.



nog med formuleringar! nu styrs världen mot herraväldet i lillängen. yess för att åka genom stan så här!