så här mot småtimmarna vaknar en längtan i hjärtat, ibland blir den till en iver och den där förmågan jag saknar om dagarna som faktiskt får mig att göra något klart och färdigt på en gång. andra gånger vänder den om hela själen och ifrågasätter mest det mesta - saknar allt den inte har. inatt bestämde den sig för en kombination. vet inte om jag gillar det.
det finns så mycket att längta efter - varför ska det alltid finnas så mycket att längta efter?
tänker att jag nyss hade premiärbesök av systeryster här i huset och att det egentligen räcker för att få mig på andra tankar.
ivern såg i alla fall till att svänga om på mina möbler här inne. låter sängen stå i nytt hörn och kanske blir drömmarna annorlunda så. kanske. jag får se. det var inget jag tänkte på när jag flyttade den