(för det namnet får mig att hoppa till)

Och jag fick gå ensam till afrodancen. Och det gör inget. För det var så underbart roligt. Den primitiva sidan av mig väckte av att stampa runt barfota till trummor. I steg som ”mata kycklingen” ”hugg huvudet av kycklingen ”och ”hoochy”

Och när man är ensam och inte känner någon vågar man verkligen ta ut rörelserna. Dock känner jag en begynnande träningsvärk comin’ on – men det var klart värt det.