Efter tre veckor av totalt testa gränserna har jag min hela vecka ledigt. Eller ja, ledigt i den bemärkelse att jag är mer eller mindre uppbokad alla dagar fram tills söndag då piffpuffbecka åker till Gotland. (för trots sträckning i benet måste vi fortfarande lära Becka att tälta, äta räkost och koka gräs i stormkök)). Och det är så skönt. Min hjärna klarar nog inte riktigt av det här med att vara ledig. Vilket gör ett helt år av ingen skola till det ultimata testet (ett test jag förberett mig till med att gå med i en bokklubb på biblioteket)

Jösses vad tagg jag är på i höst. Så mycket tid, så många saker man vill göra. Kan det bli bättre?